VFF spanar på Göran Olsén

Vi ville träffa en person som varit med länge under utvecklingen av olika betydande företag på Värmdö.

IMG_6156Göran Olsén, född 1935, är en i högsta grad fortfarande aktiv entreprenör med ovanligt lång insikt inom framförallt porslinsfabrikens historia och den nu så kända och besökar-attraktiva G-studion, konstnärskollektivet med runt 75 ateljéer i gamla fabrikshusen.

Man med fullt schema och möjligheter i bakfickan

När vi ses för fotografering i Panncentralen med efterföljande samtal i nyöppnade Chamotte Markets kaffehörna, är det på håret att vi hinner klart innan nästa inbokade möte. Göran ligger inte på latsidan och är kanske mer aktiv än någonsin. Klarsynt och med en möjlighets-inställning som alla borde ta efter.

Fabrik och G-studio i korthet

Det finns mängder skrivet om porslinsfabriken HPFs historia och framväxt, så den fördjupningen gör vi inte här. Dock en viktig komponent blev det elektriska och Göran hade ansvaret för elen under minst 15 år efter att ha varit förman på bruket (fabriken hade sitt ursprung i tegelbruk för längre sedan, därav benämningen).

Någon gång tidigt 90-tal var 8 nyutexaminerade konstfacksstudenter sugna på att jobba vidare i gemensam glashytta. Göran blev den som hjälpte dem att komma igång i egen hytta på Fjäderholmarna, en rolig sommar, och hyttan finns kvar än, levande och välbesökt. Studenterna från Konstfack ville dock vidare med egna ateljéer, något som Göran såg till att ordna ute i Gustavsbergs hamn i den gamla fabriken som inte utnyttjades fullt ut vid tiden. Tillsammans med dåvarande chefen för Porslinsmuséet, Inger Nordgren, såg Göran till att bygga till fler och fler ateljéer.

Ett helt annat bolag – en annan entreprenör

Men Göran har inte bara varit aktiv inom den så omhuldade fabrikshistorien (vi talar här om porslinsfabriken. Toalettfabriken har en dito gedigen historia). Under en parallell period i början av 90-talet, (verkar som att allt sker samtidigt och Göran har stenkoll på skeenden men inte årtal) är Göran med initialt i satsningen på en algfabrik i gamla Badkarsfabriken.

 

bioreal

Företaget Bioreal tillverkar astaxanthin, en antioxidant som används i kosttillskott för djur och människor. Företaget ägs numera av japanska Fuji Chemical Industry.

Tillverkning och utveckling startade på universitetsområdet i Uppsala. Snart räckte inte dessa lokaler till utan det passade utmärkt att flytta tillverkningen till den gamla badkarsfabriken som nyligen upphört. Där fanns alla förutsättningar för en ny industri t.ex. vatten, el, tryckluft etc-

Tekniken går till så att man chockar algerna med ljus för att få fram det nyttiga antioxidantfyllda produkterna i koncentrerad pulverform. Curt Nicolin, affärsman och känd företagsledare för bland annat ASEA, trodde på produkten och satsade på verksamheten i Gustavsberg. Utvecklingen har gått väldigt bra och nu finns det runt 40 anställda i det numera Japanskägda företaget. Långt framskridna planer finns på en andra fabrik I Seattle., USA där tillgången på el är stor och billig

Det har förvånat Göran att många på kommunen inte har en aning om att Bioreal existerar som en av de större arbetsgivarna i Gustavsberg och på Värmdö.

-Kännedom och intresse för de lokala entreprenörerna och näringslivet, liksom inte minst fabrikshistorien, borde vara naturlig kunskap hos de som arbetar för våra medborgare och företagare, säger Göran.

 

Tillbaka till konsthantverket

Det finns ett äldre tegelhus, Hänkelhuset, mitt emot Chamottehuset där man gjorde hänklar till muggar i den tidigare porslinstillverkningen. Hänkel är det lilla örat man håller i på kaffekoppen. Karin Björquist är formgivaren som är känd för flera saker bland annat nobelservicen. Karin arbetade med sandgjutning, en dammig process med den finmalda chamottesanden, och fick ny ateljé i Hänkelhuset som sitter ihop med det som kallas Panncentralen. Denna central ägdes då fortfarande av Gustavsbergs Fabriker men såldes så småningom till Vattenfall som byggde ut den så att den försörjde samhället med värme och varmvatten. Vattenfall har nyligen avvecklat panncentralen och flyttat till en ny bakom Coop Forum vid Värmdö Marknad.

 

Vattenfall gav då Göran ett löfte om att i en framtid kunna använda Panncentralen på Chamottevägen – ett löfte som de hållit och som Göran nu gör verklighet av. Så sent som 6 juni i år under Gustavsbergdagen, öppnades Panncentralen upp och presenterade både måleri, konsthantverk och kläder. I en hörna dukade Göran upp med fabrikshistoria med böcker och bilder och det hela blev ett lyckat event.

Visioner om en kulturellt levande hamn

Någonstans här i tiden emellan bestämde sig Göran med tre kompanjoner, alla verksamma inom Keramikstudion som producerar Lisa Larsons populära keramikskulpturer, att de ville förvärva ett av fabrikshusen nämligen Chamottehuset. Processen har naturligtvis tagit sin tid med otaliga möten med kommunens utvecklingsenhet med alla hänsynstaganden men nu är det klart. Ambitionen är att behålla, säkra och utveckla fler ateljéer på en plats som sedan länge är känd för sin både äldre och nutida designhistoria och inte minst de formgivare som levandegör husen med sina kreativa verksamheter.

IMG_6151

Det som är mest slående när man möter Göran är hans fria attityd till de olika konstnärliga inriktningarna. Av naturliga skäl är keramiken och det keramiska konsthantverket i tungt fokus i en ort som Gustavsberg. Men faktum är att många av de stora och mest namnkunniga kreatörerna från Gustavsbergs designhistoria, sådana som Stig Lindberg och Tyra Lundgren, var bildskapare, målare, illustratörer och skulptörer. Befruktandet mellan olika kreativa grenar ger en levande och dynamisk utveckling av den samlade konstnärsandan i ateljéhusen tror Göran. Projekt och konstnärliga idéer kan korsas på flera sätt om man öppnar upp mellan skråna.

I sann företagaranda och med den kreativa guldgruva och potential som finns i hamnen för ögonen, jobbar Göran oförtrutet framåt på flera fronter. Det är bara att beundra mannen som passerat pensionsålder för två decennier sedan och som kommer att vara en av nyckelpersonerna till det framtida kulturella Gustavsberg.

Text och bild Camilla Eltell